Stora Hyttnäs historia
Stora Hyttnäs är en av Sundborns äldsta boplatser, belägen på en halvö vid forsen i Sundbornsån. Gården föll under Kronan på kung Göstas tid men friköptes omkring 1570 och var en lång tid en bergsmansgård. Johan Ersson, bergsman, bisittare i gruvrätten och Herredagsman för kopparbergslagen levde på stora Hyttnäs under första delen av 1600-talet. Johan Ersson var aktiv i skapandet av Sundborns Församling och byggandet av en egen kyrka. Hans dotter Magdalena gifte sig 1654 med Johan Otto som var borgmästare i Falun. Johan Otto adlades på Hyttnäs 1666 och antog namnet Silverström, kanske efter silverstänken i sundbornsforsen eller för att han var gruvfogde såväl i Falun som i Sala silvergruva. Genom åren har det levt flera kända bergsmän på stora Hyttnäs, ända fram till första hälften av 1800-talet då det kom en ung friare från Rättvik vid namn Lars Gustaf Rathsman. Han utbildade här jurister och bedrev handel. Rathsman var också en hängiven botaniker och tillförde trädgården många kryddväxter. På stora Hyttnäs hålls ännu det stora gubbäppleträdet vid liv. Det uppges att trädet är från Silverströms tid, alltså ca 350 år gammalt. Namnet gubbäpple har det fått på grund av att även gamla gubbar utan tänder kunde äta av detta äpple.
Världsarv
År 2001 när Falu Kommun genom UNESCO utsågs till Världsarv är den officiella beteckningen ”Industrihistoriska landskapet Falu gruva” Denna benämning står på alla vägverkets skyltar. Stora Hyttnäs får representera det industri historiska landskapet med alla de kopparhyttor som fanns kringliggande Stora Hyttnäs och i Sundbornsån dalgång. Hyttnäs får därigenom sin förklaring! Fastigheten har rustats upp genom medel av Länsstyrelsen så att vi numera är byggnadsminnesförklarade. Ett av 15 objekt i Falu Kommun.
Linderdahlska stiftelsen
Nytt innehåller kommer snart…